huvudet spelar spratt med mig

det är konstigt hur mycket ett husdjur kan bli saknat. och hur lång tid det kan gå men att man fortfarande förväntar sig att hon ska vara kvar. att man kan höra ljus som påminner så mycket. i maj är det två år sen daisy dog men fortfarande kan jag komma på mig att sakna henne. denna helgen kan det mycket väl bero på att jag ha umgåtts både med en hund och en bebis. för daisy betedde sig som en bebis, hon var ändå minstingen i familjen.

inatt när jag skulle gå och lägga mig så hörde jag fyra fnysningar, vilket lät precis som daisy när hon ville något. jag kom på mig själv att kolla efter henne. sen kom jag på att hon inte var här.

då kom tanke nr 2, någon var i lägenheten. vilket jag hade slagit bort i normalt tillstånd hade slagit bort, det finns ingenstans att gömma sig. men dessa fnysningar lät verkligen som om de kom innefrån lägenheten att jag var tvungen att gå ur sängen och kolla igenom min "gigantiska" lägenhet på 28 kvadrat. drog slutsatsen att det inte fanns någon och gick tillbaka i sängen och somnade strax därefter. 


daisy sommaren 07 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback