erika

jag har käkat palt för första gången idag.. och troligen för den sista.. jag hade ingen större koll från början vad det var för nåt förutom att det kom uppifrån norrland.. jag borde ha fattat redan då att det var något skumt över det hela.. men jag måste ju lära mej att testa nya saker.. så fine, jag gick till becca.. när jag kommer dit så ser jag en brunaktig sörja i en bunke, en väldigt kletig smet.. denna smet geggar hon ihop till små bollar med hjälp av två skedar och lägger ner dom i en gryta med kokande vatten.. detta låter hon koka tills det att "bollarna" flyter upp till ytan.. då är dom klara för att ätas, de ska ätas varma.. till palten, som förövrigt är gjort av vetemjöl grahamsmjöl vatten och lite salt, har man smör och lingonsylt..
hela grejen med palt är att det sätter sig i magen.. inte nödvändigtvis på ett bra sätt.. jag tog en och nu mår jag inte så bra.. känner mig lite lätt illamående.. tror iofs att det kan bero lika mycket på inbillning som att det faktiskt inte var så gott..
det verkar som om jag varje dag ser något positivit att inte ha blivit uppfödd i norrland.. och med norrland menar jag allt ovanför stockholm.. mestadels för att jag aldrig varit högre upp i vårt avlånga land.. men som det verkar för tillfället så ska jag upp dit nu i början av sommaren.. kanske ändrar mej.. man ska aldrig säga aldrig..

men nästa gång det bjuds på palt så tackar jag vänligt men bestämt nej...