erika

igår var en dag som alla andra dagar. vi slappade rätt mycket hela dagen. åkte in till stan för att shoppa, vilket jag även gjorde. när jag kommer hem på kvällen ser jag att min bror sökt mig på telefonen. jag ringer och sen kommer han förbi min lägenhet. det som kommer ut ur hans mun är så självklart och väntat men ändå så krossade det mitt hjärta. daisy är död! jag gråter länge och väl för hon har ju funnits i mitt liv i över 13 år. hela hon var ett charmtroll. istället för att leka med bollar så lekte hon med gigantiska stenar. hon kunde stå och skälla på en sten hela dagen ifall ingen kom och lyfte bort den. hon gick sin egen väg, ignonera det vi sa, om det inte handlade om mat eller att få åka bilen. skulle vi ut och gå så kunde hon springa och gömma sig under soffan eftersom hon inte ville ha koppel på sig. fick man väl på kopplet så kunde vi ändå stå stilla i en halvtimma utanför huset för att hon vägrade gå.
hon var den perfekta att gråta ut hos och trösta då man inte ville prata med mamma. hon tog sig djupare in i hjärtat än vad någon människa någonsin har gjort. hoppas du sover gott! puss