erika

jag sitter här mitt i natten och läser gamla arbeten och papers som jag skrev under min gymnasietid. min bror räddade dem för nåt år sedan innan han skulle omformatera den gamla datorn. därefter har han haft dem tills nyligen då jag var uppe med min nya externa hårddisk. så ikväll när jag har lite svårt att somna så tänkte jag att jag kunde kolla igenom lite grejer, se hur och vad man skrev som yngre.
i tvåan på gymnasiet fick vi skriva ett litet paper om vem man var som person och vad man tyckte och tänkte och om hur man trodde att de idéer skulle passa in i ens framtid. jag hade en hel del teorier och tankar om min framtid. skrev även upp saker som var viktiga för mig just då. nu när jag tittar på det så ser jag att 1 av alla dessa saker som jag skrev upp i tvåan har blivit till verklighet. det var att jag skulle rida elefant i thailand. vilket är lite ironiskt eftersom det är en av de få gånger som jag faktiskt önskat att jag inte borde ha gjort. eller, så här i efterhand är det ju lite roligt men under själva turen så trodde jag på fullt allvar att jag skulle dö. jag överdriver inte ens.
vid den här tiden skulle jag ha klarat av ett år i london där jag skulle ha arbetat som bartender och varit och sett arsenal live minst tio gånger. jag skulle ha åkt ner till australien och sett mig omkring. skulle jag börja plugga så skulle jag göra det antingen i Göteborg eller i Halmstad.
jag skrev även upp den musik som var viktig för mig då, alltså för fem, nästan sex år sen. det är roligt att se hur smaken har förändrats. jag skrev att jag hade en bred musiksmak (vilket jag har) fast att mina favoriter då var eminem, snoop dogg, creed , magnus uggla och tomas ledin! hur ofta lyssnar jag på dessa herrar idag? visst, eminem och snoop kan fortfarande dka upp i mina högtalare titt som tätt. jag tycker fortfarande att det är bra musik. men de övriga, inga som jag direkt lyssnar på.

det jag vill avsluta med är att jag läste en gammal filmresensionspaper som vi var fick skriva för en historielektion. jag blev väldigt impad över mig själv. den var grymt mycket bättre än den jag skrev förra året då vi faktiskt läste film. men det är lite roligt att se att intresset faktiskt fanns där för några år sen fast jag inte riktigt visste om det.

p.s är det okej att jag fortfarande tycker att mästerdektektiven kalle blomkvist lever farligt är bra och lite spännande? jag undrar det jag..