erika

jag hatar det faktum att när man är sjuk så drömmer man även sjuka drömmar. det har jag nu gjort sen natten mellan söndags och måndags. vet inte ifall jag gillar dem varje gång men jag får i alla fall vara med om äventyr tills dess att jag vaknar upp och knappt kan andas.

eftersom jag mellan lördag och måndag läste ut de tre twilight-böckerna var det självklart att jag jag skulle drömma om dem. jag hade karraktären bellas roll. då det är många i mitt umgänge som gillar filmen så ska jag inte säga hur min dröm utvecklade sig eftersom det stämde ganska exakt med böckerna.

nästa dröm jag kommer ihåg så var jag med på fronten under easy company och skulle skjuta en massa nazister. så mcket död som jag såg i denna drömmen har jag inte sett alls, inte ens på tv! det var en väldig skräckfylld dröm och jag mådde dåligt varje gång jag var tvungen att avfyra vapnet.

drömmen jag precis hade (sov två timmar nu) var mycket underlig. jag hade tagit bitar från allt det jag har sett/läst de senaste dagarna inblandat i barndomsminnen.
det började med att jag var ute hos farmor och farfar, jag hade precis fått tagit över gården. jag skulle nu bli bonde och hade skaffat mig lite kreatur, hästar, katter och en hund. en sån hund som hubbe var, en lydig lurvig sak. såg ungefär ut som en schäfer. så helt plötsligt så ska jag in till vetlanda (fast det ska vara eksjö) på ett hemligt uppdrag. jag har med mig någon i bilen som jag lämnar av inne i stan, men jag vet inte vem. därefter tar jag mig till sjukhuset för att jag ska hämta något som glömdes kvar då farmor dog. en sjuksköterska går till arkivet och jag väntar tålmodigt samtidigt som jag ständigt tittar mig över axeln. när hon kommer tillbaka så har hon med sig fem större böcker och några små med tecknade figurer på. när jag ser ena så blir jag otroligt ledsen, allt kommer tillbaka från hur jag mindes henne och begravningen och alla känslor som jag lagt bakom mig. boken var så otroligt igenkännande och det kändes som om jag faktiskt gett den till henne på riktigt (men det är jag inte säker på). jag åkte hem i racerfart i min posche (som verkligen passar in på en bondgård) och fortsätter livet där, lycklig och glad.
därefter så blir det helt plötsligt mörkare och jag tittar ut. då har gården omvandlats till ett krigsfort och vi måste förena oss mot dem onda (jag vet inte vilka). först tänkte de döda mig men kommer sen på att jag kan få vara med dem "goda" ifall jag dödar en av de andra (vilket jag har fått från oz). det slutar med att jag ser tillbaka på mitt liv och skjuter en livrädd människa framför mig. ögonen riktigt plågar mig. dessa ögon har jag sett förut, det var någon jag visste vem det var, någon jag kände.
jag vaknade precis efter och var genomsvett.

har kommit underfull med att nu ska jag bara se romantiska filmer som inte kan förstöra min sömn!